lördag 22 november 2008

'Operation hjälp'


Så nu ska vi ALLA hjälpa den försvarslösa lilla jävla idioten. packa på henne all jävla hjälp som hon INTE vill ha, hade jag velat ha hjälp så hade jag bett om det. När ska de fatta att jag INTE pallar mer när ska de fatta att jag måste får reda ut saker och ting på MITT vis och att jag inte gör det genom att TVINGAS till att höra på deras jävla tjat och gnäll. Jag ORKAR inte med att de håller på som de gör. 'hur mår du ****?Du mår ju inte bra****... Sluta nu **** innan....' Deras jävla anklagelser får mig att kräka på livet och dö jag orkar inte med dem mer. sedan imorgon så ska allt vara bra....

Sedan höra hennes jävla gnäll om hur jävla trött hon är, och att hon inte orkar städa huset själv, om hennes jävla jobbiga diabetes som får henne inte orka. 'Jag kommer hem från jobbet och sedan somnar jag på soffan...'
Ja jag MÅR dåligt pga att jag inte ORKAR vara 'den duktiga dottern' som de förväntar sig att jag ska vara. Det kvittar hur jag gör så kan jag inte leva upp till deras förväntningar på mig. Det är fan sjukt att man ska TVINGAS och sitta och lyssna på deras jävla anklagelser om allt, min gräns är nådd för länge sedan, bägaren är fylld och nu går jag på ren jävla vilja och lever för typ för att få komma iväg till enkeli, för att få andas ut. Frågan är hur länge jag har kvar honom, får ha kvar min fristad i hans famn

Inga kommentarer: